Over 70 procent af Street Fighter 6 spillerne er mellem 15-25 år

Det er ofte et problem, at gamere driver væk fra deres yndlingsfranchises, efterhånden som de bliver ældre og går videre til videregående uddannelse, karrierer, familiestiftelse og så videre. Det er ofte svært at nå et yngre publikum, hvilket betyder, at mange serier sidder fast med en aldrende fanbase, der krymper for hver ny udgivelse.

For nylig advarede Square Enix for eksempel netop om dette i Final Fantasys tilfælde, men Capcom ser derimod ikke ud til at have dette problem. Alt, hvad de har rørt ved i lang tid, er blevet til guld, og det ser ud til, at de med Street Fighter 6 har opnået det, andre kun kan drømme om.

I et interview med Game Spark blev producer Shuhei Matsumoto spurgt, hvorfor der er så mange helt nye kæmpere i den kommende sæson 4 af Street Fighter 6. Han afslørede, at over 70% af Street Fighter 6 spillere i dag er mellem 15 og 25 år (oversat med Copilot):

"For det første er antallet af nye brugere og unge gamere steget enormt i Street Fighter 6. Tidligere udgjorde folk i alderen 35 til 40 den største målgruppe, men i SF6 er det folk i alderen 15 til 25, der dominerer, og de udgør faktisk mere end 70 procent af spillerbasen.

"I denne kontekst får jeg fornemmelsen af, at det faktum, at Street Fighter 6 har så mange helt nye karakterer, virkelig er værdsat."

Kort sagt har Street Fighter i dag et ret konsekvent ungt publikum, som ikke har samme behov for at se gamle kæmpere vende tilbage, hvilket måske ikke er så overraskende, når en betydelig del af brugerne ikke engang var født, da Street Fighter IV havde premiere i 2008. Men det er ikke den eneste grund; Matsumoto tænker også på fremtiden:

"Som brand mener vi også, at det er godt for Street Fighters fremtidige historie at øge antallet af nye karakterer. Ud fra det perspektiv har vi denne gang lavet en truppe, der hovedsageligt består af nye karakterer."

Alle karakterer fra år 4 er helt nye i den forstand, at de aldrig har været spilbare før. Arjun og Yasmine er begge nyskabte, mens Bosch optrådte i World Tour som rival (men ikke kunne spilles). Den fjerde og sidste karakter er Final Fantasy VII-ikonet Tifa, som også debuterer i Street Fighter.

Yasmine, en filippinsk gymnasieelev, bliver den første udgave i 4. klasse og udkommer senere på sommeren.

Die russische Invasion der Ukraine begann 2022, doch bereits 2014 annektierte Russland die Krim-Halbinsel sowie andere Gebiete im Osten der Ukraine, ohne internationales Recht. Die Rückeroberung der Krim ist nicht nur ein strategisches Ziel im aktuellen Konflikt, sondern auch eine Frage der Bereinigung alter Rechnungen zwischen den beiden Nachbarstaaten, die nun noch weit davon entfernt sind, einen Waffenstillstand zu unterzeichnen.

In einem geheimen unterirdischen Bunker interviewte Reuters den Kommandeur der ukrainischen Unbemannten Systemstreitkräfte, Robert Brovdi, auch bekannt als 'Madyar', über die Kampagne, die in den letzten Wochen die Autobahn Noworossija stört, was zum praktischen Stillstand des russischen Militärtransports in der besetzten Region der Ukraine und zur Treibstoffrationierung auf der Krim führte. "Wir werden die Krim in naher Zukunft isolieren", versprach der Leiter der ukrainischen Drohneneinheit.

Die Wahrheit ist, dass die ukrainische Angriffskampagne auf russisch besetztes Gebiet den Vormarsch der Frontlinie nahezu vollständig gestoppt und die Nachschublinien fast vollständig abgeschnitten hat. Sie konzentrieren sich außerdem darauf, ihre Luftabwehr zu schwächen und strategisch wichtige Ziele auf russischem Boden zu zerstören, wie Rüstungsfabriken und Ölinfrastruktur. Das ultimative Ziel ist laut Brodvi, Moskau zum Rückzug zu zwingen, statt vorzurücken. "Wir werden die notwendigen Bedingungen schaffen, um es einem Mitglied des Militärs oder der Verteidigungsindustrie extrem schwer zu machen, auf der Krim, in den vorübergehend besetzten Gebieten, zu bleiben oder die Zugangswege dorthin zu nutzen."

In den ersten fünf Monaten dieses Jahres töteten Drohneneinheiten mehr als 50.900 russische Militärangehörige und griffen mehr als 176.500 feindliche Ziele an. Die durchschnittliche tägliche Verlustrate betrug 337 russische Soldaten und 1.169 feindliche Ziele. Außerdem zerstörten sie 174 russische Luftabwehrsysteme im Wert von etwa 5,4 Milliarden Dollar. Russland hat Brodvi als hochrangiges Ziel identifiziert, und er steht auf der Liste der meistgesuchten Personen.

Du har säkert hört talas om Obsession vid det här laget, kanske har du redan hunnit gå och se den på bio. Snacket kring filmen har ju som bekant varit i det närmaste osannolikt, och surret har drivit filmen till makalösa framgångar. Den har blivit en sällsam framgångssaga och med en blygsam budget på 750 000 dollar har man lyckats harva in över 220 miljoner dollar globalt.

Den stora frågan dock är huruvida fascinationen bygger på genuin uppskattning av filmen, eller om folk strömmat till mest bara för att se den "den där omtalade och galna filmen" som alla snackar om på sociala medier. Och tacksamt nog, är svaret det förstnämnda.

Obsession utspelar sig i en småstad där Bear (Michael Johnston) har svårt att erkänna sina känslor för Nikki (Inde Navarette). Trots flera chanser att öppna sitt hjärta så fegar han ur varje gång, och i sin desperation - och frustration - testar han att besöka en butik som säljer One-Wish Willows. Föremål som lovar att uppfylla ens vildaste begäran.

Bear chansar och önskar sig att Nikki ska älska honom mer än någon annan i världen. Vad som sedan följer är en två timmar lång mardröm, där en förvriden romantisk fantasi får katastrofala konsekvenser.

Den stora styrkan med Obsession är utan tvekan Inde Navarette, och hennes tolkning av både den riktiga Nikki och den förtrollade fantasiversionen, är inget mindre än fenomenal. Små förändringar i kroppsspråk, röstläge och ansiktsuttryck gör att de känns som två helt olika personer. Manus och regi förtjänar beröm, men utan Navarettes insats hade mycket av filmens kraft gått förlorad.



Hon lyckas vara både skräckinjagande och djupt tragisk på samma gång, och Nikki känns som en karaktär som fans av skräckfilmer kommer att prata om i många år framöver.

Samtidigt förtjänar Michael Johnston mycket erkännande för sin roll som Bear. Regissören Barker gör ett imponerande jobb med att snabbt etablera vilken sorts person han är. Bear är den klassiska "snälla killen" som ser sig själv som den perfekta pojkvännen, trots att han egentligen inte gör särskilt mycket för att förtjäna den bilden. Hans besatthet av Nikki och sättet han kopplar sitt egenvärde till sin idealiserade bild av henne skildras träffsäkert. Han är lätt att förstå sig på, men betydligt svårare att sympatisera med.

Jämfört med den andra stora virala skräcksuccén just nu, Backrooms, är Obsession inte lika konsekvent skrämmande genom hela speltiden. Där Backrooms kan skapa obehag även i fullt upplysta miljöer förlitar sig Obsession mer på mörker och stämning. När Nikki först förvandlas används skuggorna på ett effektivt sätt, och glimten i hennes kolsvarta ögon antyder att något främmande försöker ta sig ut. Det är kusligt, men det verkligt skrämmande ligger i själva idén bakom filmen: att den riktiga Nikki fortfarande finns kvar, fångad i sin egen kropp medan Bears önskan styr hennes liv.

I grunden är Obsession en nattsvart historia om kärlek, besatthet och relationer, och även om man emellanåt kan skratta åt Nikkis extrema sinnestillstånd, så stannar det just vid mörk humor. Barker låter aldrig det hela övergå till parodi och gör det även tydligt att Bear inte är berättelsens riktiga offer. Han lever i den mardröm han själv skapat och har samtidigt dragit med Nikki ner i den. Det är en djupt obehaglig tanke som hänger kvar med en långt efteråt - och kanske får den dig att även fundera en extra gång nästa gång du öppnar en dejtingapp och swipar höger. raccoongame.org

BlogFistball-Training für jeden Tag: So verbessern Sie Ihre TechnikWarum tägliches Fistball-Training kein Luxus ist Jeder Fistballer kennt den Moment, wenn der Ball knapp über das Nett fliegt, die Finger gerade noch die Naht stÖffnen →

Kampen mot global uppvärmning går vidare, vilket som konsekvens ofta för med sig en bättre luftkvalitet i takt med att förnybar energi väljs framför framför allt kol. Nu har USA nått en ny milstolpe som är värd att uppmärksamma.

The Guardian rapporterar nämligen att Solar Energy Industries Association släppt en ny rapport som visar att solenergi förra månaden genererade mer energi än kol. under maj kom 12,8% av amerikansk energiproduktion från just solen, medan kol stod för 12,2% - något som gör solenergi till landets tredje största energikälla efter naturgas och kärnkraft.

Analytikern Nicolas Fulghum från energitankesmedjan Ember säger i ett uttalande:

"For years solar power has risen in the US electricity mix. At the same time, coal power has lost its status, first as the largest source in the US mix, and then gradually over the years has fallen even further."

Solen väntas framöver generera mer energi än kol allt mer regelbundet och inom några år tros det permanent vara en större energikälla.